NYHETER 2009

2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008

 

091119

Nu händer det saker igen på CERN (Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire) i Schweiz utanför Genève. Här har man byggt den största maskin människan någonsin tillverkat: en ringformad hadron-accelerator på 80 000 ton, 8 600 m i diameter, 27 000 m lång, och 175 m under mark. Protonstrålen som skjuts in i acceleratorn har ett energiinnehåll på ca 380 megajoule (= 105 500 kWh), och en magnetisk flödestäthet i tunneln på 8,3 tesla.

 

Det man vill göra med Large Hadron Collider (LHC) är fem saker:

 

1. Försöka hitta Higgs boson, en partikel beskriven redan 1964, och som aldrig har kunnat påvisas. Detta har betydelse för vår förståelse av standardmodellen inom partikelfysiken.

 

2. Endast 4 % av universum består av ljus materia (atomer) och ljus energi (all elektromagnetisk strålning). Övriga 96 % består av mörk energi och mörk

 

materia. Vad dessa två är och består av vet vi ingenting om. Vi känner till dem endast genom hur deras gravitationskrafter påverkar stjärnor och galaxer långt ute i rymden. Nödvändigt för kunskapen inom både partikelfysik och kosmologi.

 

3. "Problemet" med att det inte finns någon antimateria. Antimateria är en tvilling till vanlig materia, men den har motsatt elektrisk laddning. När dessa två möts, tar de ut varandra och båda förintas. Det finns nu endast materia i universum (vad vi ännu kan se), och så borde det inte vara. Varför är det så, och var är antimaterian?

 

4. Studier av kvark-gluon-plasma för att bättre förstå hur universum skapades. Atomer är uppbyggda av protoner och neutroner i kärnan, som i sin tur är uppbyggda av kvarkar. Kvarkarna sitter ihop med hjälp av gluoner. Under universums första mikrosekunder var det så oerhört hett att gluonerna inte kunde hålla ihop kvarkarna. Då måste

 

det istället ha funnits en het och tät "soppa" av kvarkar och gluoner, kallat kvark-gluon-plasma. Med LHC kan man nästan återskapa de förhållanden som rådde vid Big Bang, och det ger oss en möjlighet att studera kvark-gluon-plasma och hur materiebildning går till.

 

5. Albert Einstein visade oss att världens tre dimensioner bredd / djup / höjd alla är kopplade till tiden, den fjärde dimensionen. Den stora astrofysiken ute i rymden och den lilla atomfysiken går idag inte att teoretiskt förena. De existerar bevisligen båda två, så det finns något riktigt grundläggande om världens uppbyggnad vi inte förstår. Det enda som kan binda ihop astrofysiken och atomfysiken är ännu mindre partiklar, så kallade strängar, men det kräver en existens av fler dimensioner. Vid höga energier kan dessa dimensioner och kanske strängar möjligen detekteras. Prov ska göras med LHC.

 

Det har varit mycket skrämmande skriverier om dessa försök. Jordens undergång, ett svart hål som slukar hela jorden och annat otrevligt. Man har gått både till Europadomstolen och domstolar i USA för att få projektet stoppat. Jordens undergång eller andra farligheter är inte möjliga, det finns inte tillräckligt med materia för att kunna skapa ett svart hål. Det kräver > 20 solmassor, och så mycket

 

materia finns inte ens totalt i hela vårt solsystem. Mikroskopiska svarta hål har man redan skapat, och de lever kort tid och självdör. Partikelstjärnan som bilden här till vänster visar (med ett mikro-"svart hål" i mitten) är hela 37 meter i diameter.  

 

Projektet har varit otursförföljt. För ett år sedan, i september 2008 strax efter det bejublade premiär-testet, läckte sex ton helium ut i en tunnel och anläggningen fick stängas för ett års reparationer. Hittills har projektet kostat 68 miljarder kronor. CERN har 2600 heltidsanställda, och totalt 8 000 forskare från ca 500 universitet från 85 länder arbetar i projektet. Det är nästan hälften av alla världens partikelfysiker.

 

Senast 26 november 2009 beräknas de första högenergi-kollisionerna äga rum, så håll i hatten gott folk. Nu smäller det! =)

 

 

Det världsomspännande World Wide Web vi har idag fyller 20 år, detta "www" som vi använder oss så mycket av, skapades på CERN 1989.

 

 

UPP

091114

I mitten på november är det dags för den berömda meteorsvärmen Leoniderna. Maximum inträffar tisdagen 17 november mellan kl. 22.00 och 23.00 svensk tid (UTC 21-22), fast det har gått att se Leonider från den 4 november.

 

Efter nya beräkningar väntas 2009 kunna ge omkring 500 meteorer/stjärnfall per timme, vilket är ganska högt. Meteorstorm räknas det inte som, det kräver 1 000 meteorer per timme eller mer. Som mest har vi sett 140 000 meteorer per timme, vilket inträffade 1966 och senast 1999.

 

Varje år passerar jorden genom ett moln av is och grus efter kometen 55P/Tempel-Tuttle, som flög förbi oss senast år 1466.

 

Dessa komet-rester träffar jordens atmosfär med hög hastighet, runt 200.000 km/h, och vi ser detta som ett vackert "stjärnfall". Radianten, eller "centrum" varifrån meteorerna tycks komma, ligger strax till höger om stjärnbilden Leo (lejonet).

 

Själva kometen observerades av kinesiska och egyptiska astronomer redan år 802.

 

 

UPP

091011

Då har vi fått ytterligare ett bevis på hur intressant det är att se ut i rymden i andra spektra än det synliga ljuset.

 

Vi har nu upptäckt en ny gigantisk ring runt Saturnus, rymdteleskopet Spitzer Space Telescope SST har den äran. Detta teleskop är specialbyggt för att se i det infraröda spektrat, värmestrålning enkelt förklarat (bilden målning). Nya ringen lutar 27° mot planetens

 

övriga ringplan. Den börjar ca 6 miljoner km ut från planeten, och slutar ca 12 miljoner km ut. Ringen är alltså hela 6 miljoner km bred från innerkant till ytterkant. Om det hade varit en synlig ring från jorden, hade den varit lika bred som två fullmånar. Den hade alltså varit det största objektet att se i hela solsystemet (bortsett solen, Kupierbältet och Oorts kometmoln i solsystemets yttre område).

 

Månen Phoebe rör sig i denna ring, varför den har kallats phoebe-ringen. Materialet i ringen kommer sannolikt från den lilla månen, och består av is och stoft.

 

 

UPP

AKTIVITETER HÖSTEN 2009

7 september Utställning på Fackbiblioteket.
 
 
17 september Föredrag i Stadsbibliotekets hörsal kl. 19.00. Doktorand Elisabet Leitet, Institutionen för Astronomi-Fysik Uppsala universitet, föreläser om: Universum - en resa genom tid och rum. Föredraget är anpassat till gymnasieelever och intresserad allmänhet.
19 september Kulturnatten där VARF deltar i Länsmuseets aktiviteter på Borggården.
26 september Frimärkets dag med astronomi- och rymdmotiv.
6 oktober

 

Stadsbiblioteket huvudentré 18.30. Specialvisning av bl.a. Copernikus bok "De Revolutionibus Orbium Coelestium" (Om de himmelska sfärernas rörelser) från 1543 och andra mycket gamla böcker.
22 oktober Föredrag på Länsmuséet. Fil. dr. Johan Kärnfelt föreläser om astronomen Knut Lundmark och vår lokale "stjärna" stadsarkitekt Arvid Grane.

 

UPP

091008

På fredag den 9 oktober 2009 skriver vi lite ny rymdhistoria. Då aktiveras LCROSS, ett nytt instrument specialgjort för att upptäcka vatten i material från månens "underjord". Tidigare i år skickades den nya sonden LRO upp, med LCROSS ombord, och delar av den Atlas-raket som tog upp sonderna ska kraschas mot månens yta. Detta kommer att slå upp material flera meter ner, material som LCROSS är specialbyggt för att söka efter vatten i.

 

Syftet med övningen är att undersöka om vatten finns djupare ner under månens yta. Hela LRO-projektet går ut på att testa nya tekniker för att studera ytan på en planet eller andra objekt, och att sondera mån-terrängen för fler framtida månlandningar.

 

UPP

091003

Den polske astronomen och författaren Nicolaus Copernicus (Niklas Koppernigk) skrev 1505 en mycket berömd bok, De Revolutionibus Orbium Coelestium, korrekt översatt "Om de himmelska sfärernas rörelser". Detta är det första moderna verk som beskriver det heliocentriska solsystemet, det som visade sig vara det riktiga.

 

En 1:a upplaga av denna bok finns i Västerås, och vi har organiserat en specialvisning på Stadsbiblioteket tisdag 6 oktober, samling i huvudentrén klockan 18.30.

 

Den indiske astronomen / filosofen Yajnavalkya (900-talet f. Kr.) och den grekiske astronomen / matematikern Aristarchos (ca 310-230 f. Kr.) var de första som föreslog det heliocentriska systemet. Copernicus bok innehåller också en del felaktigheter, bland annat att planeterna sitter fast i roterande kristallsfärer. Gravitationen var okänd på den här tiden.

 

Boken trycktes i  Nürnberg 1543 och kostade motsvarande fyra till fem oxar. En första upplaga av boken har ett mycket stort värde, och kan idag ge omkring en miljon dollar på auktion.

 

Välkomna!

 

UPP

090926

Det finns vatten på månen. En fråga som vi haft i många år har fått ett svar.

 

Instrumentet "Moon Mineralogy Mapper", utvecklat av NASA, och nu ombord på den indiska farkosten Chandrayaan-1, har med hjälp av mätningar i det ultravioletta spektrat funnit vattenmolekyler inuti mineraler på månen.

 

Bilderna visar en ung krater på månens baksida. Runt själva kratern (den ljusa fläcken mitt i det blå området) finner man mineralerna med vatten och hydroxyl utkastade i alla riktingar (blått).

 

Något som ännu inte gått att fastställa är om dessa mineraler kommer ifrån månens egen yta djupare ner och alltså har slagits upp i själva nedslaget, eller om det är mineraler från den projektil som slagit ner här. Eller kanske både och?

 

// Per Sanderford, Webmaster 090926

UPP

090912

Svensk tillbaka på jorden!

 

Christer Fuglesang har kommit ner på jorden igen. 12 september 02.53 svensk tid gjorde rymdfärjan Discovery en exemplarisk landning på Edward Air Force Base i Californien.

 

Vädret över Kennedy Space Center i Florida var alldeles för dåligt, men klart och fint i Californien. Därför beslutade NASAs trafikledning i Houston snabbt att landa där.

 

Märk väl den mycket branta flygvinkeln. Inget kommersiellt flygplan går så rakt ner mot mark, och hastigheten i återinträdet är fem gånger ljudets hastighet. Friktionen mot atmosfären gör undersidan vitglödgad, ca 1500 °C varm. Så besättningen får verkligen känna på en häftig åktur.

 

Besättningen ska nu genomgå medicinska undersökningar. Efter 14 dagar i rymden är till exempel kroppens muskler märkbart försvagade.

 

Discovery kommer så småningom att lastas på ryggen av en jumbojet Boeing 747 och flygas ner till Kennedy Space Center i Florida. Den kan som bekant inte starta själv.

 

Vi hälsar Christer välkommen hem!

 

 

 

 

 

UPP

090829

Svensk till väders!

 

Då har de skjutit ut Christer Fuglesang i rymden igen, den 29 augusti 2009 05.59 svensk tid, med rymdfärjan Discovery. Starten gjordes från Kennedy Space Center i Florida U.S.A., och det tog 8 minuter att komma upp till omloppsbana.

 

Uppskjutningen skulle skett redan den 24:e augusti, men dåligt väder och tekniska problem har försenat starten. Uppdraget är 13 dagar långt och innefattar leverans av utrustning till internationella rymdstationen ISS. Bland annat ska Christer flytta en 800 kg tung ammoniaktank på egen hand. Detta sägs vara det tyngsta objekt någon ensam astronaut har manövrerat i rymden.

 

Rymdfärjan Discovery är nu 25 år gammal, och har därför en del "ålderskrämpor". Sannolikt blir detta uppdrag Discoverys tredje sista, denna start var nummer 37 av totalt 39 planerade. Discovery var den rymdfärja som 24 april 1990 lyfte upp Hubble Space Telescope HST.

 

För att förstå hur stora dessa rymdfärjestarter är: rymdfärjans stjärtfena är dubbelt så hög som hela vårt nya observatorium i Åkesta! Eldflammorna bakåt är 25-100 meter breda och mer än 500 meter långa.

UPP

090824

Lyft i Åkesta!

 

Då var en stor milstolpe avverkad i vårt projekt. Idag 24 augusti 2009 lyfte vi upp teleskopet T61 och kupolen till nya byggnaden. Efter 70 år har nu Åke Odelbergs "Stjärnstuga" fått en ny kamrat uppe på sin kulle.

 

Fler bilder finns under URANIA-PROJEKTET > BILDDAGBOK.

 

Mycket arbete återstår ännu. Vi ligger före tidplanen så här långt. Dagens lyft skulle göras 1 september enligt tidplan, så på denna punkt ligger vi nu åtta dagar före. De moment som är kvar kommer dock att ta längre tid än beräknat. Sannolikt kommer vi inte att hinna med "First light" 1 november 2009 som planerat, men vi låter detta stå kvar som mål.

 

De moment som nu är kvar är i huvudsak:

  • målning, ihopsättning och lyft av tuben till T61
  • visir
  • kassett till visir
  • bjälklag
  • golv
  • dörr
  • innervägg
  • inredning (belysning, filmduk, målning projektorbord m.m.)
  • el-anslutning
  • idrifttagning / commissioning

 

Vi hör av oss till Uraniagruppen, när fortsatta krafter behövs. Ett stort TACK till alla som har medverkat och bidragit med tid och krafter så här långt! Nu ska undertecknad ta nya bilder på äkta vara, och inte lita till fuskbilder. =)

 

UPP

090815

Måndag 17 augusti kliver Christer Fuglesang in i karantän i Houston. Några dagar senare åker han vidare till Florida, där rymdfärjan Discovery väntar på att ta upp honom och den övriga besättningen den 24 augusti. Detta blir Fuglesangs andra rymdfärd. För honom är det ett riskabelt uppdrag, hans första rymdpromenad innebär att han ska lyfta en 800 kilo tung ammoniaktank, det tyngsta föremål som någon människa hanterat i rymden.

 

På frågan "- Vad tycker du är svårast att anpassa sig till i rymden?" svarar han snabbt och med ett skratt:
"- Det är tveklöst att gå på toaletten, som jag hade stora problem med förra gången!".


bx_discovery.jpg (17168 bytes)Flyguppdraget heter officiellt STS-128. Besättningen:

 

* Befälhavare: Rick Sturckow, född 1961. Fjärde rymdresan.

* Pilot: Kevin Ford, född 1960. Första rymdresan.

* Patrick "Pat" Forrester, född 1957. Tredje rymdresan.

* Christer Fuglesang, född 1957. Andra rymdresan.

* John "Danny" Olivas, född 1966. Andra rymdresan.

* Nicole Stott, född 1962. Första rymdresan. Ska ersätta Timothy L. Kopra som nu bor på ISS.

* José Hernández, född 1962. Första rymdresan.

 

UPP

090811

Ett av årets bästa stjärnfall är på väg.

 

Nätterna mellan den 10 och 14 augusti syns den årligen återkommande meteorsvärmen Perseiderna. Natten mellan den 12 och 13 augusti har stjärnfallet sitt maximum.

 

Det är ett stoftrikt moln som kometen Swift-Tuttle lämnat efter sig, och jorden passerar detta moln en gång per år. Detta moln är minst 2000 år gammalt, och själva kometen sågs senast 1862. När partiklarna (små gruskorn eller små stenar) kommer in i atmosfären så flammar de upp på grund av friktionen mot atmosfären, och syns som snabba vita streck på himlen.

 

Som starkast kommer ungefär ett stjärnfall per minut, eller mer.

 

 

 

UPP

090725

Den 19 juli 2009 träffades planeten Jupiter igen, av en asteroid eller komet. Senast detta observerades var 1994, då kometen Shoemaker-Levy 9 mycket spektakulärt träffade planeten i 21 fantastiska explosioner.

 

Träffen den 19 juli observerades av Hubble-teleskopets nya Wide Field Camera 3, ett av de instrument som monterades under den senaste (och sista) uppgraderingen av Hubble med rymdfärjan Atlantis i maj.

 

Bilderna vi ser är tagna 23 juli, fyra dagar efter kollisionen.  Den mörka fläcken är stor som halva jorden, och upptäcktes av den australiensiske amatörastronomen Anthony Wesley.

 

Objektet som träffade måste ha varit flera fotbollsplaner i diameter.

 

Dessa bilder visar också glädjande att de uppgraderingar som gjordes i maj fungerar utmärkt. Detta är de första rent vetenskapliga bilder som tagits med Wide Field Camera 3, och har en ovanlig stor skärpa.

 

Nu väntar vi med spänning på och ser fram emot vad Hubbles nästa fantastiska bilder visar oss!

 

 

 

 

 

 

 

UPP

090723

Det kanske största astronomiska fenomenet 2009 har inträffat.

 

Den 22 juli hade vi i Asien den längsta solförmörkelsen på många år, och det kommer att dröja 120 år innan vi får detta igen. Som längst varade förmörkelsen i 6 minuter och 39 sekunder. Detta maximum inträffade ute i Stilla havet, sydost om Japan. Kamrater i VARF har gjort en spännande resa via den Transibiriska järnvägen, och avslutar resan med förmörkelsen i Kina.

 

Förmörkelsen började i Indien, rörde sig vidare genom Nepal, Bangladesh, Bhutan, Myanmar och Kina. Efter fastlandet korsades Japans ögrupp Ryukyu och slutligen svängde den sydost genom Stilla Havet. 

 

 

 

 

UPP

090719

Jubileum 40 år!

 

Klockan 20.17 den 20 juli 1969 landade farkosten "Eagle" från Apollo 11 på månen, med två människor ombord.

 

Neil Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin.

 

I rymden fanns Michael Collins kvar på kommandomodulen "Columbia" och övervakade landningen.

 

Klockan 02.56 den 21 juli, 6 timmar och 39 minuter efter landningen, steg den första människan ner på månens yta. Kapten Neil Armstrong:

 

"That's one small step for man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för människan, ett stort kliv för mänskligheten".

 

Efter ytterligare 19 minuter stod även "Buzz" Aldrin på månens yta.

 

De var ute i 2,5 timmar och samlade ihop totalt 21,5 kg mångrus och månsten, som togs med hem till jorden. Och ja, det är sant att månlandningen har ägt rum. Den var inte påhittad, som en del dumbommar har sagt.

 

Alla tre är fortfarande i livet och fick träffa president Obama under högtidliga former. Från vänster: Edwin "Buzz" Aldrin, Michael Collins och Neil Armstrong.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPP

090619

Vi är snart tillbaka på månen. Lunar Reconnaissance Orbiter LRO skickades upp midsommarafton fredag 19 juni med en ATLAS V-raket från Complex 41 på Cape Canaveral, Florida, U.S.A..

LRO innehåller flera helt nya tekniker för att studera och kartlägga planeter, och dessa ska nu praktiskt testas och utvärderas på månen. LRO har med sig ny teknik för:

  • mätning av kosmisk strålning
  • radiometer för särskilt kalla områden där is kan finnas
  • karta av månen i UV-spektrat
  • neutrondetektor i väte-spektrat för att hitta vattenis
  • laser-höjdmätare för 3D-kartor
  • två NAC-kameror för objekt ner till 1 meter
  • "Mini-RF", en ny radar-teknik för att hitta vattenis
  • projektil som ska krocka med månen och slå upp material djupt under ytan

Detta kommer att ge oss en sällsynt detaljerad karta av månen, och fungerar dessa tekniker har vi verktyg för att studera andra himlakroppar.

 

 

 

UPP

090511

 

Måndag den 11 maj kl 19.45 skickas rymdfärgan Atlantis upp från Kennedy Space Center i Florida, kan från 18.30 ses i direktsändning på NASAs webb-TV. Uppdraget är att reparera instrument som varit ur drift, ersätta batterier, byta ut dator och andra hårdvaror. Hubble sköts upp i april 1990. Dess 2,4 meter breda huvudspegel var tyvärr felslipad, och bilderna blev suddiga. Detta "synfel" åtgärdades under första serviceuppdraget 1993, då man installerade särskild optik, "glasögon", på Hubble.

 

Sedan dess har Hubble gett oss de mest värdefulla rymdbilderna någonsin.

 

Efter Columbia-olyckan 2003 beslutade NASA att ställa in det sista serviceuppdraget. Detta skulle innebära slutet för Hubble, men protester från forskare, allmänheten och politiker gjorde att NASA fattade ett nytt beslut. De åtgärder som görs ska ge Hubble ytterligare tio år i tjänst, men också utöka teleskopets kapacitet något. Säkerhetspådraget i denna uppskjutning på ovanligt stor. Trots detta är man inte helt säker på alla moment, bland annat kan Atlantis inte docka med rymdstationen ISS i ett nödläge. Uppskjutningen är riskfylld för besättningen. Nya säkerhetsanordningar är t.ex. att lastutrymmets robotarm försetts med kamera, så besättningen kan titta på färjans undersida och kontrollera att alla skyddsplattor m.m. sitter på plats och är oskadade. Detta blir sannolikt den sista flygningen till Hubble. Teleskopet skall sedan gå i pension.

 

UPP

090422

Tisdagen den 21 april meddelade forskare från Schweitz att man med VLT:s 3,6 metersteleskop på berget La Scilla, Chile, hittat den hittills minsta extrasolära planeten, Gliese 581e. Detta är den fjärde planeten man hittar runt stjärnan Gliese 581, belägen 20,5 ljusår från jorden i stjärnbilden Libra. Gliese 581e är minst 1,9 gånger jordens massa, men den ligger endast 0,03 AE från stjärnan (jorden 1 AE från solen) och därför finns det litet hopp om liv på denna planet. Berndt Malm, en av de tidigare ägarna till vårt nyinköpta teleskop, var en av cheferna i bygget av 3,6 metersteleskopet på berget La Scilla i mitten på 1970-talet. Idag kallas det också för ESO, European South Observatory.

 

 

 

 

UPP

090415

Fredagen den 17 april flyttas rymdfärjan Endeavour till sin startramp (nr 39B) på Kennedy Space Center i Florida, U.S.A. Det tar ca 7 timmar att flytta färjan / byggplattformen de 6700 meter det är mellan bygghangaren och startrampen.

Att man valt startramp 39B beror på att man vill ha räddningsberedskap i fall något händer med rymdfärjan Atlantis i maj månad, som då ska besöka och utföra service på Hubble-teleskopet. När Atlantis har landat, kommer Endeavour att flyttas till 39A i slutet på maj, för att sedan skjutas upp till Internationella rymdstationen ISS.

 

 

 

 

 

UPP

090308

Jakten på jordlika exoplaneter i livszonen har startat på allvar. Den 6 mars 2009 sköts den nya sonden Kepler upp från Florida. Sonden är specialbyggd för att upptäcka planeter i jordens storlek lokaliserade i solsystemens livszon. Platsen för sökandet är ett stort fält i Orion-armen mellan stjärnbilderna Svanen och Lyran. Detta fält är särskilt stjärntätt, och Keplers fotometer på 95 megapixel (42 CCD-celler med 2200x1024 pixel) ska övervaka ca 100 000 stjärnor samtidigt under 3 ½ år. Är jordlika planeter vanliga, kommer Kepler att hitta hundratals av dem.

 

 

Tekniskt sett kommer man att använda transit-metoden för att hitta planeter. Den går ut på att man ser planeter när de går framför sin stjärna, och tillfälligt ändrar ljuset från stjärnan. Detta är både ett sätt att hitta planeter, och att se ljus som har passerat planeternas atmosfärer.

 

När vi ser hur andra planetatmosfärer ser ut, kan vi identifiera världar som kan ha, eller har, liv. Livszon (habital zone) är enkelt förklarat den zon runt en stjärna där en planet måste ligga för att liv ska kunna uppstå på den. Nyckeln heter flytande vatten och därmed också en viss temperatur. Galaxer har också en livszon, inte för nära och inte för långt ut från galaxcentrum. Det område Kepler nu ser mot, ligger förstås väl inom Vintergatans livszon.

UPP

090126

Då var det dags för Astronomiläger för ungdomar!

 

Stiftelsen Egna Vingar är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att främja intresse för flyg, teknik och rymden bland ungdomar.

 

Nu anordnar stiftelsen ett evenemang för elever som går på högstadiet den 3-5 april 2009, en fredag till söndag. Platsen är Barnens Ö i närheten av Norrtälje, evenemanget och boendet är kostnadsfritt. Maten får deltagarna betala själva, och kostar totalt 450 kr/person. De som är intresserade av att vara med, anmäler sig till Stiftelsen Egna Vingar, www.egnavingar.se. Mer information, bl. a. om programmets innehåll, finns i följande inbjudan i PDF-format.

 

Varmt välkomna!

UPP

090116

Finns det liv på Mars? Den årliga astronomiska "kräftskivan" har börjat. Ja, den frågan har vi ställt i århundraden. Sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var många helt säkra på att det levde människor på Mars. Bland annat hade man sett kanaler kors och tvärs över ytan. Men detta skulle sedan visa sig vara optiska synvillor. Vi har också hittat ett mer än 4 miljarder år gammalt fragment av Mars yta här på jorden i stenen ALH84001, som vid en första analys innehöll vad som kunde vara fossila mikrober. Även detta visade sig vara fel, det var inga fossil. Saltavlagringar, från ytan av gamla sjöar och hav, är särskilt bra på att bevara spår av organiskt liv. Förra året hittades stora sådana områden på Mars. Senare hittades även vatten, fruset under ytan. Vatten är ett ämne vi vet är en förutsättning för organiskt liv.

 

Det som nu är på tapeten, är kolvätet metan. Man har hittat platser på Mars liknande djupa grottor på jorden, och den kemiska sammansättning som finns i luften i dessa grottor. Vi har länge känt till att Mars har ganska stora mängder metangas i sin tunna atmosfär. Här på jorden har all metangas framställts av levande organismer, alltsedan liv först uppstod här för 3,4 miljarder år sedan (sannolikt ännu längre). Då undrar man, varifrån kommer metangasen på Mars? Metangas bildas på fler sätt än genom biokemiska processer. Till exempel består planeterna Uranus och Neptunus atmosfärer till mycket stor del av metan (därav deras blåaktiga färger). Saturnus måne Titan har också den stora mängder metan, men i flytande form i sjöar och mindre hav.

 

Tanken går nu till något som vi här på jorden kallar extremofiler, alltså organismer som överlever i mycket extrema miljöer. Två exempel är bakterier i kokande vulkaniska källor (arkéer) eller kryptoendoliter flera kilometer ner i berget under Antarktis is. Krypto-endoliterna är mikrober som lever inuti stenar och bergarter, och det är de som nu står "modell" för en ny hypotes om liv på Mars. Är det möjligt? Absolut, men vidare forskning behövs och kommer till slut att ge oss svaret.

UPP

090114

Då var det dags att visa vår nya webbplats för omvärlden! Den har fått en ny snygg kostym, men framför allt har den fått en teknisk förbättring. Orsaken till förändringen har varit att webbansvarig behövt "städa" i både HTML- och CSS-programmeringen, och på så sätt göra sidan betydligt mer lättskött. Detta har nu lyckats riktigt fint, och samtidigt var det roligt att göra lite ny färg och form.

 

För optimal funktion, kan era webbläsares cache behöva rensas från den gamla webbplatsens html- och css-filer.

 

Några nya saker jämfört med den förra webbplatsen:

  • webbplatsen har vuxit en del under året som gått, och därför finns nu en Site Map så man snabbt kan ta sig runt till samtliga rubriker

  • webbplatsen har anpassats både till FireFox och Internet Explorer, den gamla fungerade mindre bra i FireFox

  • den har fått större och mer lättläst storlek på texten

  • program, böcker, länkar och wallpapers har samlats i Material & Länkar, så nu bor alla de sakerna tillsammans där

  • ett helt nytt inslag På himlen 2009, en astronomisk kalender i enklare och grafisk form

  • avsnittet Teleskopskola berättar nu kort även om kikare, ett lite bortglömt  instrument i astronomi

 

Felsökningen har gått utmärkt lokalt i webmasters egen dator, men det är ingen garanti för ett felfritt fungerande ute i stora världen. Den som hittar ett fel får en kaka, och kan meddela genom Kontakta oss, så löser "mäster" problemet. Förhoppningsvis utan att skapa nya! =)

UPP

090101

Välkomna till 2009. Ett nytt år, nya aktiviteter, och nya uppgifter i vårt Urania-projket. Arbetet rullar sakta på nu under vintern, bl. a. tillverkas de rullbäddar som kupolen skall vila och rulla på. Vi har gjort en ny tidplan, och gemensamma krafter behövs relativt snart. Etapp 2 med stomme/fackverk, bjälklag och ev. golv ska vara klart 090431. Etapp 3 med fasad, dörr och visir-kassett samt steg 1 i etapp 5 (kupol-renovering) ska vara klart 090531. Så det är mycket att göra nu under våren.

 

Vi är också mitt i säsongen för guidade turer i Åkesta. Åke Archenholtz, Lars-Ove Cederborg, Alf Borgström och Per Sanderford ansvarar för detta. 2009 som astronomiår bjuder bland annat på:

  • 14 januari står Venus i största ostliga elongation.
  • 8 mars står Saturnus i opposition.
  • 22 juli total solförmörkelse i linjen Indien - Kina - Stilla Havet.
  • 14 augusti Jupiter i opposition.
  • 25 augusti ligger asteroiden 4 Vesta i konjunktion med Jupiter. 

 

UPP

 

 

Uppdaterad: 06 apr 2016 E-post till VARF se sidan KONTAKTA OSS Original space images courtesy NASA and JPL
VARF © 2007-2014